Tobbe och jag var på Sivletto på Söder i Stockholm och provade hattar och kepsar. Av en händelse frågade jag snubben i kassan om han kände till Emmy Lou and the Rhythm Boys. Till min glädje gjorde han det och sa dessutom att han sett dom “live” i Enviken.
– Har du nån skiva med dom? frågade jag.
– Ja, jag tror det, måste bara ut i lagret och kolla!
På så vis kom jag över ett ex av CD:n “Bye Bye Baby” från 2012, deras första album! Tidigare har jag ett ex av deras senaste LP!!! (Du läste rätt, Vinyl-LP) hemma i Bjurs som jag köpte hos Sivletto i Enviken timmarna efter att de lagt ut LP:n till försäljning i butiken. Det första kommersiella köpet av den LP:n, vilket jag är stolt över!
Vad är det nu speciellt med bandet, undrar du säkert. Jo, det är som så att jag känner Emmy Lou personligen. Dotter till en av min musikvänner här i Bjurs och en kramgo tjej.
Tillbaka till “Bye Bye Baby”…
Väl i bilen på väg hemåt Märsta satte jag på CD:n och hör till min förvåning Tobbe sjunga med i varannan låt samt utbrister…
– Fan, hon låter ju precis som Wanda Jackson, min stora idol när jag var yngre!
Vi körde CD:n på hög volym, låt för låt hela vägen till sista spår. Inte en svag låt! En CD som gjorde två gubbar på gott humör eftersom vi även mindes hur musiken lät förr. Hela arret andas gammal god rak Rock and Roll och bandet spelar precis som det lät förr. Hur bra som helst!
– Emma! Du har fått två nya fans från Märsta!
Å du, kom förbi när jag är i Bjurs, jag vill ha mina ex av era album signerade. Har du ett ex över av “Tag along with…” som jag just nu lånat av Mari så ta med den när du kommer. Jag köper den! Jag bjuder på fika!
Lycka till i fortsättningen. Speciellt när ni ska till Las Vegas i höst?
Roffe
Blandat Svamlat 