Det tog sin tid, men igår hände det!

Vi har haft vår husvagn i 5-6 år nu, men aldrig har jag kört Alde-pannan som värmer vagnen. Vi har alltid kört på elpatron hemma och på campingplatser.

Värmen i vagnen har alltid varit bra, vattenburen som den är. Fast egentligen är det glykol i systemet. Men som sagt var, värmen har alltid varit bra.

Men igår, när vi for söderut mot först Småland och imorgon Skåne så hände det! När vi stannade för en fika i Sala och klev in i vagnen så var den snorkall!

Så det var dags att läsa manualen!

Dessutom var jag tvungen att komma över min rädsla sedan förra vagnens gasolpanna som jag lyckades smälla av mitt i natten på en camping som inte hade några elplatser lediga. Som tur var så small det nedåt och orsakade en liten krater under vagnen. Men ändå! Det var några grannar som undrade vad det var som väckt dem på natten. Jag sa inget…

Jag fick nu igång Alde-pannan omedelbart utan missöden och imponerades av hur snabbt vagnen blev varm. Så jag lät pannan vara på medans vi körde ner till Småland. Väl framme hade vi istället en uppvärmd vagn då temperaturen ute var någon grad över noll.

Jag är rätt glad över vår gamla Svensktillverkade vagn, gjord för vårt klimat till skillnad mot den förra av märket Knaus med livsfarlig panna och luftburen värme. Vad vi har nu? En Cabby 46!

Begreppet ”app” är ju helt rätt!

Även ur ett historiskt stor­dator­pers­pektiv! Men då får jag som en gammal räv inom IT-branschen tänka till ett par varv.

Det var i efterdyningarna av mitt förra inlägg som jag började fundera på om jag tänkt rätt. Så för att du skall förstå mitt sätt att tänka i just det här ämnet så behöver jag först visa en bild på vad en app i min telefonen kan göra, nämligen min WordPress-app.

WordPress i Android

Summa sumarum ser du 18 delar både lodrät och horisontellt av vad WordPress-appen låter mig utföra på min blogg och hemsida.

I stordatormiljön förr om åren va dessa 18 delar program, där ingången till respektive program va en så kallad transaktion på en ointelligent terminal som var nät­verks­ansluten till en stordator typ IBM 360.

Precis som i den här mobilappen så körde man en transaktion i taget beroende på vad man ville att stordatorn skulle utföra. Resultatet av transaktionen lagrades då i en databas. Stordatorn och databasen fanns då i en datorcentral någonstans i världen.

Samlingen av dessa transaktioner och program som tillsammans uppdaterade den gemensamma databasen benämndes applikation!

En stordator som hanterade ett antal applikationer kallades för system och totalt kallades det hela för stordatormiljön.

Nåväl! Tiden har sin gång och datorer blev mindre och mindre samt kraftfullare och kraftfullare. Till slut blev samlingen så pass liten och kraftfull att de fick plats i en så liten manick som en telefon.

Så slutsatsen jag drar är att begreppet app är rätt även om begreppet krympt från applikation till att bara heta app. Men som sagt var appen är idag egentligen två, webbappen och mobilappen!

Men snart finns det nog bara en app som körs antingen lokalt i telefonen eller över nätet på en server och vi användare har ingen aning om appen är en webbapp eller en mobilapp.

Vart tog då databasen vägen? Hmm, var den finns är det nästan ingen som funderar på idag. I telefonen eller ute på nätet? Som sagt var, vem bryr sig, så länge det fungerar!

Tanken svindlar!

Från att ha programmerat med hålkort med start 1973 via begrepp som TSO, MCS och rent av CMS, datacenter i Köpenhamn och massor av kollegor inom SAS Data till att jag sitter här med min Sony Xperia 10 II i vänster hand och skriver på skärmen genom att svepa med högra handens tumme över skärm­tangent­bordet.

Vad jag påstår är att det vi gjorde under 80- och 90-talen gör jag idag med vänstra handen och högra handens tumme!

Snacka om utveckling!

Jag gillar Gmail!

I samband med utveckling av en hemsida med hjälp av WordPress, lite funderande, orga­niser­ande och djup­dyk­ning i dialoger så har jag fått stifta ordentlig be­kant­skap med Googles mejl­system Gmail.

Och jag är förtjust!

I Gmail alltså.
Plus insikten att, varför gör vi allt i en och samma mejlbox? Det blir ju bara rörigt. Jag har kommit på att det blir lättare att organisera sitt mejlande om man har några till, med lämpliga pedagogiska namn.

En stor fördel blir det exempelvis, att man kan delegera hanteringen av en funktionell mejlbox. Om man sedan, som jag, har en hemsida där man kan skapa dialog via inmatningsfält som mynnar i en dedikerad mejlbox så kanske du förstår vad jag menar.

En mejlbox som kanske heter ”roffes.kontakt”@gmail.com som en kontaktsida skickar mejl till.

Man kan, liksom jag, skaffa fler sådana funktionella mejlboxar, men då är det praktiskt att anamma min namnstandard från min Wordbok med ett unikt/eget inledande prefix.

Dina initialer följt av en punkt är en metod plus det funktionella namnet. Ett exempel för nån som heter ”Olle Persson” skulle då bli mejlboxarna ”op.kontakt”, ”op.synpunkt” osv. följt av @gmail.com. Punkt, bindestreck eller understryckningsstreck mellan begreppen är en smaksak. Själv kör jag med punkter.

Att ha prefix på de funktionella mejlboxarnas namn är praktiskt då man buntar samman mejlboxarna i samma Gmailapp i telefonen. De blir som en typ av mappsystem av mejlboxar i appen. De avviker då tydligt från min eller mina personliga mejlboxar i Gmail.

Du vet väl om att även Outlook i Windows kan hantera ett antal mejlboxar av märket Gmail!

Summa sumarum blir att en mejlbox kan hanteras från ett antal ”devaljses” och blir då delegerbara till hjälpsamma vänner eller kollegor.

En sak till! Kan du ”­”?

Lägg märke till det inledande stycket­/in­gressen bredvid bilden av Gmail.

Snygga avstavningar!

Luta din telefon så kanske avstavningarna flyttas! Kollar du på inlägget från en surf­platta eller dator så är det andra av­stav­ningar. Snyggt eller hur?

Jag har nämligen lärt mig att i HTML-läget i WordPress så kan jag peta in ”­” som är ett mjukt bindestreck som aktiveras när det behövs och annars är dolt i ordet.

Används för att få en snygg vänstermarginal i texter, speciellt i anslutning till höger­jus­ter­ade illustrationer.

Det är skillnad på android!

Alltså mellan versionerna. Jag har ju en android 9 och en android 11 men det är först nu som jag märker skillnaden.

Den mest avgörande skillnaden är hur jag navigerar på telefonen. När jag nu dammar av min Xperia L4 så saknar jag svepningarna på skärmen. Alltså att styra vad jag vill göra.

Jag ägnade på tok för mycket tid att leta efter inställningen att införa svepningarna men märker att svepskrivning på tangentbordet fungerar lika bra mellan versionerna. Det va ju den nyare Xperia 10 med android 11 som fick in mig på att skriva med svepningarna. Så nu sveper jag mig fram på skärmen när jag skriver även på L4:an.

Det finns fler skillnader typ textstorlek på skärmen och hur man kan ändra den på ett smidigt sätt. Det är med andra ord en hel del finesser som man har i den nyare versionen av android och som man märker efter hand, speciellt när man går tillbaka till en äldre version. Det är först då man märker att det saknas en massa bra saker.

En helt annan sak

Kombinationen Surface Go i kombination med min Xperia 10 är lysande när det gäller att koppla ihop dem med en USB-C-kabel.

För tillfället, då Loopia tvärnitat vår IP-adress mot nya hemsidan, så fortsätter jag med den kopplingen att köra 4G samtidigt som jag laddar telefonen. Helt lysande!

Att Loopia tvärnitat vår IP beror på att deras säkerhetssystem vägrar köra WordPress-appen med motiveringen att det är dålig och osäker kod.

Hallå!

Jag har kört den appen i flera år utan problem…

Helrenovering pågår

Att byta Tema på sin blogg/hemsida är inget för den late.

Speciellt när sajten består av 382 sidor och 52 sidor som skapats under 11 år. Men det finns fördelar med processen.

  1. Allt blir snyggare
  2. Jag lär mig mer om WordPress
  3. Jag kommer på mer funktioner som jag vill ha
  4. Hemsidan och bloggen blir modernare än tidigare
  5. Nytt fokus där surfning via telefonen premieras.
  6. Nästan alla bilder måste justeras avseende storlek och placering

Testar ett nytt Tema

Dags att byta utseende och annat för ”Blandat Svamlat”. Saken är den att jag behöver testa en massa i just det här temat då jag är i färd med att skapa en ny hemsida åt en kund.

Det som strax kommer in som nya sidor är en sida för att kontakta mig samt en sida för att komma med synpunkter på Blandat Svamlat generellt.

Dessutom måste en del sidors bilder och en del inlägg få en översyn av alla bilder då jag sett att en del bilder blivit för stora.

Fokus ligger på att optimera besök via telefonen men även surfplattor och datorer. Med datorer menar jag Windowsdatorer och Mac-ar. Men för de stor skärmarna tror jag att allt redan fungerar som de ska. Även telefoner i horisontellt läge bör redan fungera oklanderligt.

Loopia och WordPress!?

Idag har jag intrycket att det är en himla röra bland de svenska domänleverantörerna!

Först skapade jag nyligen en sub-domän hos min gamla domän-leverantör som då hette Beniro.

Sen fick jag reda på att de blivit uppköpta? av Websupport! Eller har de bara omorganiserat och namnändrat? Vet ej…

Den subdomän som jag nu hade hos Websupport flyttade jag sedan in till Loopia, som tydligen tagit över Websupport/Binero!

Anledningen till denna abbrovink berodde på att kunden jag hjälper redan var kund hos just Loopia sedan många år. Så långt allt lugnt. Jag fick reda på att det skulle bli billigare.

Men via Loopia har man idag en hemsida med gammal webbteknik och nu ville de ha en ny hemsida baserat på WordPress. Ok! Loopia sa sig kunna leverera subdomänen via WordPress.

Men se, det kan de inte fullt ut!

Efter ett antal samtal så sitter jag nu och funderar på att peka om denna skapade subdomän till att bli en riktig WordPress hemsida/blogg. Anledningen är att Loopia inte verkar ha nån vidare kompetens av WordPress. Så då kanske ompekningen är rätt lösning eller ska jag flytta över till WordPress det som flyttas kan?

Jag får återkomma när jag bestämt mig samt hittat rätt lösning.

Stadd i förändring!

Blandat Svamlat förändras just nu hela tiden. Orsakerna är flera men den största anledningen är att jag måste lära mig WordPress igen.

Alltså grunderna!

Anledningen är att jag håller på att skapa en ny hemsida åt en organisation här i byn. Så det handlar om handgrepp som jag gjorde för många år sedan plus att jag måste hitta ett nytt tema för hemsidan. Det tråkiga är att mitt gamla tema ”Big Brother” har dragits tillbaka av utvecklaren så det temat är borta.

Big Brothers ligger kvar för Verksamhetsfilosofen… tills vidare, men jag måste även hitta ett nytt tema för alla mina hemsidor och bloggar. Inte lätt!

Man lär sålänge man lever

Jag har bloggat i 13 år, om jag får tro kalendern i min äldsta blogg. I alla fall när det gäller mina bloggar under WordPress.

Ofta lägger jag ut en stänkare i både Facebook och Twitter för att på så sätt få lite besökare till vad jag skriver.

I samband med det så har jag tills nu alltid lagt till en illustration i texten, dels för att det ofta behövs men även för att både Twitter och Facebook lämnar en tom ruta till vänster i inläggen om jag inte har en bild i texten. Rätt irriterande eftersom inte alla inlägg behöver någon bild.

Men så gick jag till botten med problemet eftersom jag skrev ett inlägg som inte ska ha någon illustration.

”Hemligheten” i WordPress finns via de tre lodräta punkterna i androidappen av WordPress uppe till höger, samt därefter inläggsinställningar.

Väl där under rubriken ”Utvald bild”, petar du på knappen ”ANGE UTVALD BILD”. Denna utvalda bild kommer inte med i själva inlägget utan blir illustrationen när man väljer att publicera inlägget på Twitter och Facebook. Bilden, eller illustrationen, behöver inte ha med inläggets innehåll att göra utan är en egen illustration.

Eftersom det här inlägget handlar om en detalj i WordPress så väljer jag logon för just WordPress.

Långa texter!

Läser du långa texter, alltså böcker, artiklar i tidningar, vad någon bloggar om, eller skummar du dig fram här i livet.

Jag har tidigare berättat varför jag gick över till en avlång smartphone. Nu har jag kommit så långt att jag kan ge exempel på varför. Jag gillar att läsa långa texter. Inte bara det, jag gillar även att skriva långa texter.

De exempel som följer är skärmbilder på texter från olika appar i min Sony Xperia 10 II som tillhör de längsta avlånga formaten på en smartphone med en 6″s skärm. Formatet på skärmen har relationen 21:9 och är i horisontellt läge samma format som moderna filmer.

Mina exempel syftar inte till att du ska läsa texten i exemplen utan se dem som de är, exempel på hur långa texter visas i olika appar i min smartphone.

Jag har alltså ställt in apparna efter hur jag vill se långa texter så att mina ögon inte tröttas, att läsförståelsen är på topp och att det är roligt att läsa vad andra skriver och att mina egna texter formas och visas på liknande sätt, vilket tidigt styrt vilken mall jag använder i WordPress.

En viktig detalj är att jag ställt in alla appar att visa ett Seriff typsnitt som sedan boktryckarkonstens tidiga dagar ansetts som mer läsvänliga i brödtexter än raka San Seriff, som även kallas rubriktypsnitt.

En av mina bloggar

Falukuriren eller Dala- Demokraten

Skärmbilden är från en artikel i Falukuriren men kan lika gärna vara tagen ur Dala-Demokraten eftersom de utgår från samma app.

Här kan du även se att de tre symbolerna för att ”backa”, ”stänga” samt ”lista alla öppna appar” längst ner, har mörk bakgrund till skillnad mot förra exemplet. Det kanske till och med bara syns som ett svart band.

Dagens Nyheter

Som du kan se så är exemplet från ”Ledaren” i DN. Ledaren i dags- och morgontidningar är den del där tidningens politiska hemvist syns. Det är därför jag valt att prenumerera på tidningar med olika politiska synvinklar. Ett sätt att inte bli för enögd i min egen politiska uppfattning.

Storytel

Jag föredrar att läsa istället för att lyssna på böcker vilket jag under en period gjorde för ett antal år sedan. Det var då Dan Brown kom ut med sina två första böcker med professor Robert Langdon.

En anledning är att jag märkt att jag läser fortare än vad någon högläser och att speciellt långa berättelser blir som filmer i huvudet. Det som jag läser blir rörliga bilder.

Aftonbladet

Det här exemplet är inte ledaren i socialdemokratiska Aftonbladet utan ett exempel på att politik även skrivs på andra ställen i tidningarna. Ett exempel är att politiska skribenter ofta skriver ”i fel tidning”. De hamnar då i tidningarnas ”Debatt-sidor”.

Sammanfattningsvis

Det jag vill med det här blogginlägget är att dels visa vad du kan göra själv för att öka din läslust, nyfikenhet och läsvänlighet i din smartphone, och dels försöka påverka dig att läsa mer.