Den finaste komplimang jag någonsin fått, var någon gång på 70- eller 80-talet då en matuppläggare i matsalen på det företag jag då jobbade på, alltid föll i skratt när jag kom och skulle få mat på tallriken
Anledningen var enligt henne att hon tyckte att jag va så lik Brasse Brännström.
Inte vet jag…?
I vilket fall som helst, Brasse gick bort igår 29 augusti och jag ser i massmedia och på sociala medier att hela landet sörger en av våra största glädjespridare.
Publicerad från WordPress för Windows Phone