Det sprider sig snabbt

Nu tänker du covid19 eller Corona, eller hur. Eller nån farligare smittsammare variant från England eller Sydafrika.

Då gäller det att skaffa än fler munskydd för nu går det snart att inte ens andas utomhus.

Vad är det då som sprider sig som en löpeld?

Jag menar att det är de onyanserade ryktena som sprider sig helt okontrollerat via massmedia och sociala medier som är det som sprider sig, inte viruset som sådant.

Analys och forskning runt de reella hoten lyser hela tiden med sin frånvaro. Nej, snabbt måste alla få veta vad någon kokat ihop framför tangentbordet. Antaganden, oron och rena fantasier är viktigare att basunera ut än fakta. Det gäller att få gillaklick och det gäller att följa influensers istället för vad forskare och sansade analytiker säger.

Vad betyder det att vara en influenser?

Det betyder att man har inflytande över vad andra människor tycker och tänker. En influenser är till exempel en bloggare, youtuber, eller instagrammare med många följare. Alltså en sån som jag, som bloggar. Fast jag har ju förhållandevis få följare/läsare så någon riktig influenser är jag nog inte.

Men en sak är jag! Jag är en som tycker en massa i olika sammanhang!

Jag deltar liksom du i ”tyckonomin”. Men det gäller att vara kritisk i vad andra tycker. Det är sällan som åsikterna i tyckonomin baseras på vetenskapliga fakta.

Ta bara munskydden. Var finns fakta om att de fungerar för vanligt folk i vardagen? Att de behövs i sjukvåtden i kontakt med sjuka är en sak men mellan frisk och frisk? Varför ska jag i kontakt med andra som hållit sig undan från smitta ha munskydd?

Gäller inte reglerna längre om att hålla avstånd och hålla händerna rena? Det som FHM tjatat i snart om ett år.

Uppfattningen om att alla måste ha munskydd så fort man lämnar hemmets skyddade vrå kryper allt närmare. I alla andra länder gäller böter om man inte har munskydd i alla upptänkliga sammanhang.

Jag tycker mig se att galenskaperna kryper allt närmare. Att jag som i likhet med andra som enbart håller rätt avstånd och tvättar händerna flera gånger om dan är vi som är de galna och borde klandras.

Varför är smittspridningen och dödligheten inte lägre i munskyddsländerna utan snarare tvärt om. Jag får istället intrycket att det är munskydden som är den faktiska smittkällan till pandemins okontrollerade spridning. Ok! Det sista var en medveten överdrift.

Så det är väl som vanligt, att marknadsföringen av munskydd fungerat. Nån har åter blivit förmögen på tillverkning och försäljning av något som inte behövs i den mängd vi ser idag.

Mitt hopp idag är att jag snart blir vaccinerad mot viruset och att klokskap i spridningen av kunskaper och uppfattningar åter går att lita på.

De är ju proffs…

Jag läste för någon dag sedan en kommentar på ett Facebookinlägg som fick de så kallade nackhåren att resa sig.

Kommentaren skrevs av någon som tyckte att de som setts åka skridskor på svaga isar här i närheten är proffs eftersom de har både ryggsäck med ombyteskläder, ispikar och isdubbar. Han som fällde kommentaren verkade anse att de säkert kunde klara sig själva om isen brast.

Då sjön Smälingen ligger vid väg 69 här i Bjurs så är det många som eventuellt skulle kunna bevittna att någon eller några åker genom isen. Vad gör man då som bilist? Stannar, tar fram eventuell bokserlina, rusar ut på isen i sina bilåkarkläder och tunna skor för att dra upp de som trillat i? Har man handskar och hur stor är risken att man åker i själv?

De som här kallas proffs tar på sig ett enormt ansvar om de räknar med att andra ska hjälpa dem med att komma upp samt värma dem eller bjuda på skjuts hem eller till närmaste uppvärmda bastu.

Alla har väl sett filmsnuttar av leende frivilliga som organiserat testar att ta sig upp själva med eller utan isdubbar ur en uppsågad vak ur flera decimeter tjock is.

Hur det sedan är med omdömet och erfarenheten hos de som här kallas för proffs, är något annat.

Att öva på att ta sig upp ur en vak uppsågad ur tjock is med folk och bastu i närheten är en sak. Att ta sig upp ur en sjö med svag is långt från andra som kan hjälpa en upp och långt ifrån möjligheten att värma sig är något helt annat. Jag har svårt att tro att någon vill vara proffs på en sådan händelse.

Jag har en bekant som va med om det förra vintern. Den han försökte hjälpa upp avled och själv blev han kraftigt nerkyld och fick tillbringa en tid på sjukhus på grund av för låg kroppstemperatur. Han behövde dessutom hjälp att själv ta sig upp. Han hade alltså tur att de var fler i sällskapet och att övriga inte gick igenom isen utan kunde dra upp honom. Nu har jag inte haft tillfälle att fråga honom om han känner sig som ett proffs och har rätt utrustning samt inte är orolig för att råka ut för samma sak en gång till.

Jag hoppas att jag aldrig får uppleva synen från bilen att någon ligger i en vak utan att kunna ta sig upp för jag vet inte vad jag då skulle göra. På sin höjd ringa 112! Men att krypa ut på tunn is i för tunna kläder med en bogserlina…

Han som tyckte att det var proffs som var ute på isen för någon dag sedan anser nog att man bara ska vinka till den nödställde samt köra vidare. De är ju som sagt var proffs med rätt utrustning.

Det är nåt skumt med Aftonbladets annonser

Med min iPhone märker jag inget men med Xperian, när jag skrollar med mushjulet i Aftonbladets app, så blir det uppenbart.

Det är nåt skumt med annonserna!

När markören befinner sig på texter så rullar Aftonbladets sidor som förväntat, men så fort markören hamnar på en annons, typ ”UNIBET-annonsen” på bilden, så tvärstannar rullningen av Aftonbladet. Man måste flytta markören utanför annonsen för att kunna rulla vidare uppåt eller nedåt.

Jag vill understryka att samma fenomen inte händer när jag läser DN med hjälp av samma mushjul i Xperian.

Så jag undrar vad Aftonbladets annonser har för sig när de tvärnitar rullandet.

En sak har annonserna i Aftonbladet och DN gemensamt, markören som är en snedställd pil blir en pekande hand över annonserna, alltså är det en länk som markören ser. Men som sagt var, i Aftonbladet tvärnitar rullandet vilket den inte gör i DNs app.

Jag tycker nog att Aftonbladet är skyldig oss läsare en bra förklaring eller är det hemlig kod som går igång utan att vi klickar på annonsen som Aftonbladet inte vill få avslöjad?

Det lär nämligen finnas kod som startar när man bara hovrar på en bild utan att klicka. Men om det är sant får någon annan uttala sig om. Dessutom kan man bara se det här fenomenet via Android när man använder en extern mus med rullhjul.

Därmed inte sagt att det är fel i Android utan snarare tvärt om, nämligen att Android ”kan se” skillnaden.

Debattinlägg angående Huawei

Det skrivs en hel del om Huawei och företagets koppling till det Kinesiska kommunistpartiet. I samband med det oroar sig massor med journalister för att Huawei spionerar på oss!

Precis som att Google via Android, Apple via iOS och Microsoft via Windows inte skulle göra det! Frågan är ju vad syftet kan vara. Det måste ju då vara skillnad på 5G-delar i nätverkssamanhang och konsumentprodukter typ telefoner och surfplattor.

När det gäller konsumentprodukter så samlar de amerikanska operativsystemen och apparna in information om oss för att finjustera all reklam som de sköljer över oss. Om dessa även håller reda på vad vi tycker i politiska spörsmål är det ingen journalist som fördjupar sig i. Det är med andra ord en kapitalistisk ekonomisk orsak till den amerikanska kartläggningen. Vad den kinesiska anledningen är, kan man bara spekulera i. Inom det egna landet är det åsiktsregistrering men i andra länder?

Men däremot är journalister livrädda för att kineserna kollar vad vi tycker i en massa politiska sammanhang. Var så god säger jag då. Kolla vad jag tycker om totalitära politiska system samt lär er att västvärlden i stort sett tycker som jag, nämligen att totalitära system är bara skit och av ondo för enskilda medborgare. Så den kartläggningen kan ni gott få ta del av om du frågar mig. Förhoppningsvis lär kineserna sig något om vad demokratier är för något.

Däremot är det skillnad på nätverksresurser i 5G. Där är det risk för rent spioneri av försvars- och företagshemligheter via alla servrar och kommande enheter som kopplas upp via 5G. Där skall trösklar skapas åt alla håll även mot Donald Trumps USA.

Det kallades 1988 för ”elallergi”!

Det jag drabbades blev en lång följetong i massmedia där vi som drabbades blev beskyllda för både det ena och det andra.
Inbillningssjuk, fantasier! Det finns inga bevis!

Hur det yttrade sig och gör än idag!

Till och med läkarna och forskarna var emot oss, så jag slutade prata om det. Istället fick jag hålla käften när många frågade varför jag var så röd i ansiktet.
– Har du varit på utlandsresa, solat för mycket, har du rosacea?
Många var och är nyfikna och råden inte av denna värden.
Jag blev med åren rätt trött på att försöka förklara så jag började istället ignorera frågorna. Med tiden har jag börjat undra varför en del är så in i helvete intresserade av andras synliga åkommor.

Det var ingen allergi!

Då, under några år trodde vi som drabbats att vi blivit allergiska mot el, det pratades om elallergi!
Hört talas om det? Det var över 30 år sedan. Det var ingen allergi för min del utan ett atopiskt eksem. Jag vet sedan länge att elektriska växelfält drog igång mina eksem och gör det än idag om jag är oförsiktig.

Det som händer är att det börjar klia i pannan, runt ögonen, kinderna, i håret, halsen och på övre delen av bröstet. Alla områden blir rödflammiga för att sedan gå över i att flagna. Det enda som hjälper är starka kortisonsalvor eller krämer. Numera har jag även av hudläkare ordinerats en typ av salva där det aktiva ämnet är ”Takrolymus”. Han sa att ”Vi tycker inte om att man har kortison i ansiktet”.
Glädjande nog så fungerar denna salva mycket bättre än kortison typ Ovixan 0,1% som är en stark kortisonkräm. Speciellt är denna salva bra runt ögonen.

Vad kan man göra åt problemen?

Det viktiga är att undvika att exponera nämnda delar av kroppen för elektriska växelfält. Och hur gör man nu det, eftersom vi är omgivna av elektriska apparater dygnet runt som alstrar elektriska växelfält. Här följer några råd och anvisningar som fungerat för mig genom åren så att jag fortsatt kunde jobba med IT dagligen framför olika typer av bildskärmar.

1. Jorda eller använd ett extern batteri.

Det enkla svaret är att ”jorda” de apparater man har eller köra exempelvis surfplattor och datorer på de inbyggda batterierna. Även moderna externa laddningsbara batterier går bra. Jag har själv en klump på 20 000 Volt, av märket Andersson Powerbank 20.000 PD/QC 3.0 som inte avger några elektriska växelfält när jag kör den mot någon av mina surfplattor, exempelvis min nya Microsoft Surface Go.

2. Koppla själv med enkelkabel och krokodiler.

Ett annat alternativ är att koppla förbi datorer eller surfplattor som ansluts till eluttag via så kallad ”europakontakt” med en enkelkabel som man försett med ”krokodilklämmor” i vardera änden. Den ena ansluts på något sätt till apparaten och den andra i en jordkontakt på ett eluttag som ska finnas i alla rum enligt nuvarande byggnormer. Förr var det bara köket som hade den standarden. Men man kan idag byta ut alla tvåtråds elkablar i alla gamla rum till tretråds samt alla eluttag till jordade eluttag.

Krokodilklämmorna var min vanligaste metod under min arbetstid eftersom det fanns uttag på datorerna för lokala skrivare där man normalt skulle skruva fast kontakten via anslutningens små skruvar. En perfekt plats för en längre skruv plus krokodilklämman förutsatt att man inte behövde någon lokal skrivare. Idag kanske metoden inte fungerar på grund av de nya USB- eller Lightningkontakterna. Då återstår laddningsbara batterier.

3. Hur ”ser man” de elektriska växelfälten?

Svaret är; att det gör man inte! De är osynliga. Men man kan med en enkel och billig pryl ”detektera” och på så sätt ”se” var de är. Det finns även mer avancerade detektorer som även kan mäta styrkan i fälten. Jag har sett en sådan för länge sedan som även kunde mäta och visa hur höga värden som finns i volt per meter.

Elfix detector

Den billiga prylen heter ”Elfix detector” och används egentligen för att hitta sladdar bakom vägg för att hantverkare inte ska slå en spik eller borra igenom en elkabel på andra sidan väggen typ gipsskiva. Den jobbar via en röd lampa samt ett surrande ljud för att visa elektriska växelfält.
Oftast räcker det eftersom behovet är svart eller vitt. Antingen finns det växelfält eller så finns de inte.

Den platta bildskärm som jag fick 1988 på den arbetsplats där jag jobbade var en så kallad ”plasmaskärm” med röd text på svart botten. Den mätte ett företag som vi anlitade, upp till över 50 volt per meter i en radie på 2 meter från skärmen. Mätapparaten såg ut som en tennisracket utan nät. Vad företaget hette har jag glömt. Jag bjöd dessutom hem företaget som mätte upp hela mitt hem och fann att köket var den plats som gav minst utslag eftersom hela köket var jordat och därmed all utrustning vi hade utom belysningen i taket. Värst var en väggdimmer i vardagsrummet som även den gav ett värde på 50 volt per meter upp emot två meter ut i rummet.

Det som är intressant är att alla strömbrytare och eluttag avger elektriska växelfält. Varje sladd som ansluts till ett vägguttag avger växelfält och fortplantar sig på allt som sladden berör som mattor, bord, stolar, hyllor med mera. Det hjälper inte att längs sladden ha en strömbrytare, växelfälten ”hoppar över” strömbrytaren.

Europakontakten, ett sätt att fuska

Det är alla tillverkare av elektriska och elektroniska prylar som fuskar, inte du och jag!

Europakontakt utan jordning!

Varför tillåts det att importera och sälja elektriska och elektroniska hjälpmedel med den platta europakontakten när svenska byggnormer numera säger att samtliga rum i ett hem skall ha jordade eluttag?

Det är alltså ett sätt för tillverkare att fuska in sig på den svenska konsumentmarknaden. Någon annan slutsats kan man inte dra. Det blir billigare att tillverka elektriska prylar med ”tvåsladd” än ”tresladd” helt enkelt och då går det inte att jorda prylen för att få bort elektriska växelfält.

Man har ju redan i designfasen av en pryl bestämt att sådana som jag inte finns! Det har ju dreven genom årens lopp redan bestämt med stöd från forskningsvärden och ett antal läkare. Idag vet vi att ekonomiska intressen styr information och propaganda via välbetalda lobbyister.

Bästa platsen att ladda batterier!

Var i hemmet ska man placera sina laddare till telefoner, surfplattor, externa Powerbanks, klockor, kameror med flera eftersom man måste ha tillgång till eluttag?

Dessutom är så gott som alla laddare försedda med stickkontakt utan jord!

Inte ens de gamla ”klumparna” som fanns eller finns för att sänka strömstyrkan till den elektroniska prylen går att jorda. Hur löser man det?

Nattduksbordet vid sängen i sovrummet!

Detta är den bästa platsen att ladda elektroniska prylars batterier. Anledningen är ju att man inte är där under dan? Men det krävs att man även har nån sorts ”tajmer” så att man inte laddar när man inte är hemma.

Du som jobbar kan ju ladda när du kommer hem samt under morgonbestyren.

Att man inte ska ladda på natten eller när man inte är hemma beror på brandrisker. Fuskar tillverkare med möjligheten till jord så fuskas det säkert även med andra kvalitetsdetaljer. Så risker finns att delarna i laddningsproceduren går varma. Då är det bättre att du är hemma och känner röklukten så att du kan minimera skadorna. För du har väl en brandsläckare hemma?

Varför jag tar upp problemet idag!

Den 16 november 2019 fick jag diagnosen muskelsjukdomen Rhabdomyolys. För att bli botad från den så ordinerades jag en kraftig kortisontablettkur som även medförde att eksemet försvann!

Idag 8:e juni 2020 så är jag inne på de sista veckorna med kuren som hela tiden trappats ner med lägre och lägre dos. Gränsen passerades när jag sänkte från 5 mg Predisolon och kom ner på 2,5 mg. Eksemet kom tillbaka!

Att eksemet kom tillbaka berodde på att jag under kortisonperioden börjat slarva med att undvika elektrisk växelfält både vid skrivbordet men framförallt när det gällde min motorförsedda säng. Höj och sänkbara delar är hur bra som helst men anslutningen är via en europakontakt!

Men den största anledningen till omstarten i ämnet för min del, beror på att en av mina söner även fått samma problem i ansiktet. Hans yrke medför mycket datoranvändning och han har än så länge bara problem i pannan. Så detta blogginlägg är mest för hans skull plus annan information om hur han ska undvika att drabbas i fortsättningen.

Prenumerera mera!

Tidningsbranschen håller på att förändras! Från papperstidning via en kombination av papperstidningprenumeranter och e-tidning till ren digital tidning som är billigare att både producera och distribuera

Att läsa brett är något som alla redan borde kunna ha råd med när massmedia förändras från papperstidningen i brevlådan till att omedelbart finnas i var mans telefon och eller surfplatta.

Kostnaden för att producera och distribuera papperstidningen är redan idag ungefär kostnaden för att prenumerera på fler e-tidningar än ”favoriten” som man haft under alla år. Oftast tidningen som på ledarsidan överensstämmer med den egna politiska grunduppfattningen.

Men en tidningsredaktion är så mycket mer än ledarsidan!

Idag är debattsidorna en källa till olika politiska vinklingar. Vill exempelvis en vänsterpolitiker nå ut, så publicerar man naturligtvis i SvD eller DN. Inte i Aftonbladet. Debatt är ju att skapa just ”Debatt”!

Ibland får jag intrycket, eftersom jag redan prenumerar brett (utan någon papperstidning) att ledarsidorna har en tendens att skriva och debattera för varandra. En typ av kollegial sandlåda ledarskribenter emellan. Dessutom behöver dessa journalister inte slanta upp några prenumerationer på konkurrenternas tidningar som vi andra. Det ingår i deras jobb att läsa vad konkurrenten publicerar vilket betyder att det handlar om självklara arbetsmaterial som exempelvis hammare och spik för en snickare.

Så om du slutar prenumerera på din älskade morgontidning gjord av papper så kan du istället prenumerera på e-tidningen plus några e-tidningar till. Välj då en blandning av e-tidningar utifrån var de befinner på den politiska skalan vänster – höger och inte bara enligt din politiska färg.

En annan effekt blir dessutom att jag hjälper till att finansiera fler tidningsredaktioner än bara, som tidigare, en enda.

Dessutom blir det lätt ytterligare intressanta tidningar vilket betyder att jag totalt ökat mina utgifter för tidningsprenumerationer. Kanske inte mycket men mer är det definitivt, jämfört med tidigare.