Julklappsspelet!

I år fick jag förmånen att fira Julafton på en ny plats med nya familjemedlemmar och fick uppleva en kul variant av julklappsutdelningen. Vi spelade ”Julklappsspelet”.

En tanke som nu efteråt slår mig är dels att alla prydnadstomtar har luvan nerdragen över ögonen och dels att julklappshandeln och givandet av julklappar har gått överstyr för länge sedan. Julen har blivit handelns stora kassako sedan decennier tillbaka.

Att tomtarna inte ser något är väl bra för tomtarnas välbefinnande, så att de slipper se det vansinne som det marknadsliberala samhället prackat på oss medborgare. En annan tanke som kom i sammanhanget, var själva anledningen till att vi firar jul. Symbolen med Jesusbarnet i krubban och de tre vise männen. Var det inte som så, att det nyfödda barnet fick ”guld, rökelse och myrra” och att föräldrarna inte fick någonting?

Två goda anledningar till att förändra ett misshandlat traditionellt beteende! Att barnen ska ha julklappar är då självklart en tradition som idag är över 2000 år gammalt. Så den tycker jag vi ska hålla fast vid. Både barn som får och de vuxna som ger, tycker om den traditionen.

Men att helt ta bort julklappar till vuxna är ju lite tråkigt… Men man kanske kan förändra den traditionen till något kul och galet. Det är där ”julklappsspelet” kommer in som alternativ och som dessutom inte är så dyrt för var och en.

Julklappsspelet

Alla vuxna, kanske från tonåring och uppåt i åldrarna, kan eller ska delta i julklappsspelet. Eller från och med när tonåringen har råd att skaffa en julklapp som ska med i spelet.

Att jag försöker sätta en nedre gräns mellan barn som får vanliga julklappar och barn som är på väg in i vuxenvärlden handlar enbart om den fina traditionen att göra något tillsammans. Att ta en paus från spel, surfplattor och smarta telefonen för att spela ett spel tillsammans, som lockar fram skratt, förväntningar och lite tjyv och rackarspel.

Spelregler

Alla som sammanstrålar på julafton har med sig EN inslagen julklapp som inte får kosta mer än några hundralappar.

Värden har i förväg skaffat den julklapp som ingen egentligen vill ha, men som alla vet finns där. Julklappens ”Svarte Petter”! Denna helt onödiga men roliga julklappen som i det närmaste inte kostar nånting. Kanske en flaska med vatten så att det kluckar när man ruskar på paketet. Aha! Är den en vinflaska?

Alla julklappar smugglas in och placeras i en för spelets lämplig ”tomtesäck”. Så framtages även en stycken tärning!

  1. Alla julklappar placeras på mitten av bordet av värden eller värdinnan.
  2. Först slår alla tärningen för att bestämma vem som börjar.
    6 pluppar visar vem som startar spelet. Får fler 6 pluppar så blir det särspel mellan alla som fått dessa 6 tills någon har flest pluppar.
  3. Spelet börjar!
    Alla slår i tur och ordning tärningen. Får man 1 eller 6 pluppar får man välja en julklapp på bordet som man placerar framför sig. Vill ni sitta längre och spela så bestäm enbart 6 pluppar. Så går spelet varv efter varv till alla julklappar hamnat hos speldeltagarna. Alla är fortfarande med i spelet trots att man ännu inte fått någon julklapp från bordet.
    Även de som fått många eller rent av alla julklappar kan ännu inte vara säkra på att vinna. Nästa spelomgång förändrar allt! Å andra sidan så vinner ju alla till slut, utom då den som till slut får ”Svarte Petter”.
  4. Någon får nu uppgiften att sätta en tid som nästa spel får ta. Exempelvis genom att sätta ”tajmern” i telefonen på 10-15 minuter?
  5. När tiden gått ut får de som har fler julklappar välja ett som man får behålla samt lägga tillbaka övriga på bordet igen. Därefter får de som ännu inte har några julklappar spela om de som ligger på bordet.
  6. Om alla julklappar fördelats så att var och en fått en julklapp framför sig så stoppas spelet.
  7. Paketöppning
    Nu öppnas julklapparna i tur och ordning. Lite kul om ”Svarte Petter” öppnas först mot slutet när det är två paket kvar. Men det är lika roligt om det öppnas direkt!
  8. Nu är det ju som så att några av oss inte blir så glada att få ”Svarte Petter” så då är det väl bra om värden och värdparet i förväg smusslat undan en ”Tröstejulklapp”. Alla ska ju vara glada efter att spelet avslutats.

En bra instruktion är att var och en skaffar en julklapp som man själv gärna skulle vilja ha för att på så vis skapa en form av kvalitet på var och ens julklapp. Blir någon missnöjd kan man ju då efteråt byta med varandra.

Ha det så kul nästa jul eftersom du läser det här inlägget tidigast på juldagen.

Vi hade det hejdlöst roligt när vi spelade och alla var med gammal som ung. Visserligen hade vi inget ”Svarte Petter-paket” utan det kom jag på att lägga till när jag skrev inlägget.

Det är ju naturligtvis tillåtet att justera spelreglerna om man så vill. Huvudsaken är att man har roligt på julafton!

God Jul och God Fortsättning samt ett Gott Nytt År!

Prenumerera mera!

Tidningsbranschen håller på att förändras! Från papperstidning via en kombination av papperstidningprenumeranter och e-tidning till ren digital tidning som är billigare att både producera och distribuera

Att läsa brett är något som alla redan borde kunna ha råd med när massmedia förändras från papperstidningen i brevlådan till att omedelbart finnas i var mans telefon och eller surfplatta.

Kostnaden för att producera och distribuera papperstidningen är redan idag ungefär kostnaden för att prenumerera på fler e-tidningar än ”favoriten” som man haft under alla år. Oftast tidningen som på ledarsidan överensstämmer med den egna politiska grunduppfattningen.

Men en tidningsredaktion är så mycket mer än ledarsidan!

Idag är debattsidorna en källa till olika politiska vinklingar. Vill exempelvis en vänsterpolitiker nå ut, så publicerar man naturligtvis i SvD eller DN. Inte i Aftonbladet. Debatt är ju att skapa just ”Debatt”!

Ibland får jag intrycket, eftersom jag redan prenumerar brett (utan någon papperstidning) att ledarsidorna har en tendens att skriva och debattera för varandra. En typ av kollegial sandlåda ledarskribenter emellan. Dessutom behöver dessa journalister inte slanta upp några prenumerationer på konkurrenternas tidningar som vi andra. Det ingår i deras jobb att läsa vad konkurrenten publicerar vilket betyder att det handlar om självklara arbetsmaterial som exempelvis hammare och spik för en snickare.

Så om du slutar prenumerera på din älskade morgontidning gjord av papper så kan du istället prenumerera på e-tidningen plus några e-tidningar till. Välj då en blandning av e-tidningar utifrån var de befinner på den politiska skalan vänster – höger och inte bara enligt din politiska färg.

En annan effekt blir dessutom att jag hjälper till att finansiera fler tidningsredaktioner än bara, som tidigare, en enda.

Dessutom blir det lätt ytterligare intressanta tidningar vilket betyder att jag totalt ökat mina utgifter för tidningsprenumerationer. Kanske inte mycket men mer är det definitivt, jämfört med tidigare.

Idag blir det att följa Vasaloppet öppet spår

Upp kl 02:00, iväg per bil från Bjurs 02:30 mot Mora med två trötta skidåkare. Lämnade av dem i Mora utanför ett staket, tillfälligt uppsatt vid målområdet i Mora, ungefär en timme senare. Innanför väntar bussar som tar skidåkarna till Sälen.

Själv åker jag hem igen efter att vi druckit en kopp kaffe tillsammans vid bakluckan samt att jag önskat Björn och Thomas lycka till.

Vasaloppets app är laddad med dem så att jag kan följa var de är samt när. Irene och jag åker senare idag upp till Mora och möter dem vid målet.

En bra detalj är att jag har kvar tiderna för en kompis från förra året och som troligtvis åker lika fort.

När Storken kommer till Bjurs

Vispråmen Storken, den plats under det ljuva 60-talet som formade ett antal, numera legendariska vis-artister. De skrev och komponerade mängder med visor som idag ses som självklara i umgänget med musik i form av röst och gitarr samt en och annan stämsång, men framför allt som allsånger. Vispråmen Storken va en pråm förlagd vid Rålandshov i Stockholm, vilket betyder att det inte precis va någon arenakonsert, snarare en klubb, vilket kanske är en förutsättning för att det hela ska fungera.

Men vad hände sen? Vad är arvet efter dessa giganter på vissångarhimlen. Många finns idag inte längre utan existerar bara i böcker, vishäftet, på vinyl, CD eller Spotify. Även en och annan filmad låt finns även på Youtube. Inte dåligt det kan man tycka, men är inte visor bäst när de framförs utan skyddsnät? Alltså ”lajv” inför en hänförd publik? Jag tycker det!

Så jag försöker ta upp den fallna manteln efter Cornelis, Fred, Finn, Skepparn, John-Ulf, Robban, Lars, Torgny, Sid med flera polare på den fina sångarhimlen för att i en form av klubbverksamhet väcka Storken till liv igen. Även andra vis-sångare finns då med i min ambition då jag även engagerat mig samt valts in i Taubesällskapet Dalarnas styrelse. Jag tänker då på Evert Taube naturligtvis, Alf Hambe och Ulf-Peder Olrog men även vissångare från andra länder som Kim Larsen i Danmark, Bob Dylan, Joan Baez, Donovan, Pete Seeger. Ja listan kan göras hur lång som helst…

Jag har redan genomfört ungefär tre stycken, ok då… exakt 3 stycken, visaftnar alternativt viseftermiddag, där jag själv lirar tillsammans med andra duktiga musiker/sångare som inför publik underhåller med både musik och sång. De som närvarat har uppskattat tillställningarna. Jag kan nämna att den första Visafton jag körde på Dössbergets Värdshus, så hade jag bjudit in Östen med Resten efter deras framträdande på stora scenen på Dössberget i samband med Taubesällskapets allsångskonsert. Vi hade det skitkul tillsammans med stipendiaten från Taubesällskapet Dalarna plus några till.

Senast det begav sig, i Kulturstugan Märsta, så hade jag fint sällskap i form av Tina Sundberg och Anders Sterner som brukar uppträda under namnen Bowmore eller Cold Montain Band. Det senaste namnet, eller gruppen, använde de när de var med i TV-programmet ”Talang” på den tiden då Bert Karlsson satt i juryn och häcklade deltagarna. Vidare hade vi sällskap av Bernt Melldahl som lirade solo på stugans nystämda piano. Populärast av hans låtar var nog en ragtimelåt som jag tyvärr missade titeln på. Men bra va det. 

Lill, Ingemar och Tobbe från Märsta Kulturförening och därmed stugan uttryckte var för sig ”Det här måste vi göra om”. Naturligtvis va mitt svar! Ska bara kolla min kalender!

Men nästa etapp är Visafton i Gamla Bönhuset här i Bjursås (gammalt hus ovanför COOP Konsum), kvällen före midsommar. Då kommer Storken till Bjurs! Visafton är för banalt, evenemanget borde ha nåt med Storken att göra, alltså namnmässigt för att knyta an till just Vispråmen Storken. Kanske bara ”Storken”? Visaftonen Storken, Viskvällen Storken, Visstugan Storken eller helt enkelt ”Visklubben Storken”. Vad tycker du? Visserligen finns redan Visklubben Storken i form av en lokal företeelse på Facebook, men en slagning på PRV.se säger att namnet inte är registrerat i vederbörlig ordning för 1800 kr. Jag gillar den sistnämnda bäst eftersom namnet signalerar ambitionen. Alltså att i klubbmiljö framföra visor och annan musik inför publik som kommit för musiken och inte primärt för att festa även om tillställningen är en fest i sig!

Nåja det finns mer att jobba med för att återväcka den Svenska Vistraditionen… Det här är bara början…

Viseftermiddag i Kulturstugan Märsta

Jag föreslog redan i höstas att jag kunde komma till Kulturstugan med min ljudanläggning för att tillsammans med kulturföreningen ordna vad som kom att heta ”Viseftermiddag”. Nu är vi snart där, då datum är satt till 20 maj kl. 14:00.

Kommer du?

Ingemar Hedman från Kulturföreningen och jag är i full färd att ragga vissångare i Märsta med omnejd och det börjar redan bli några stycken utöver mig själv. Det hade ju varit lite snopet om det bara varit jag som va den hemliga gästen.

Men nu är vi som sagt var redan några stycken som kommer att lira visor mellan 14 och 16 lördagen den 20 maj. Alltså om en dryg vecka. Utöver att vi som uppträder med inövade låtar så finns det säkert möjligheter till spontana gemensamma gig. Vi som redan svarat ”jag/vi” kommer har en bred repertoar inte bara av visor utan även av annat. Vad det är, får ni se och höra ni som kommer.

Inspiration från 60-talet

Hela upplägget är en inspiration från 60-talet då Vispråmen Storken låg förtöjd vid Rålambshov i Stockholm. De som uppträdde där blev rätt berömda med tiden, så att säga. Själv har jag kört visaftnar och även egna visstunder i Bjurs med omnejd under året som gott vilket varit uppskattat.

Hur går det då till och vad finns på plats?

Jag har under året skaffat mig en bra ljudanläggning ”BOSE” med analog yamaha-mixer för två mikrofoner och två gitarrer, förutsatt att dessa har inbyggd mick. Alltså kan en duo framföra låtar om de så vill. Vidare så lånar jag gärna ut min gitarr som är en så kallad spansk nylonsträngad gitarr av mycket hög kvalitet av märket ”Alhambra”.

Notställ kommer att finnas plus en hållare för en 9,7 tums iPAD som sitter på ett av mickstativen. Den använder jag själv vid mina framträdanden. Mycket bra lösning eftersom en iPAD inte tar en massa plats trots att jag har hela bunten med texter med mig.

Det betyder att ingen som deltar behöver kunna sin repertoar utantill.

Slutligen kan jag berätta att jag valts in i Taubsällskapet Dalarna, vilket jag är både glad och stolt över!

Det är så häftigt att se individer växa

Visafton på Berget

Närmare bestämt på scenen på Dössbergets Värdshus. Ett litet gäng musikaliska vänner i åldrarna från 20 och uppåt. 

Jag hade tänkt delta men en ”baselusk” valde att parkera i svalg och bröst med resultat att jag blev hesare än självaste Rod Stewart. Så jag fick leda några allsånger samt att jag fick hjälpa till med ljud och ljus. Dessutom hade jag släpat dit PA, förstärkare och gitarrer som de uppträdande kunde få låna om de ville.

Hur gick det då, undrar någon via Facebook? Jo tack, det gick mycket bättre än vad jag hade förväntat mig. Min stora behållning var att få se, samt uppleva fem duktiga amatörer växa med uppgiften och det är hela målet med att ordna träffar där visor står på schemat.

Så ett stort tack till Boel, Eva, Tommy, Gunnar och Thomas för era eminenta framträdanden. Några av er skapade till och med ”ståpäls” på gubben för att citera Gunde Svan.

Jag har fler bilder på er, men eftersom jag inte frågade er om jag fick lägga ut dem så får de stanna kvar i mitt privata album, tills vidare kanske jag får tillägga.

Det roliga var att ni alla svarade ”Absolut!” På min fråga om ni vill vara med om jag skapar fler tillfällen framöver. Kanske till våren?

Roffe

Blandat Svamlat, en följetong

Det hela började som ett gigg på Kulturstugan i Märsta för något år sedan och föreställningen skulle ha ett namn. Eftersom jag redan då blandade låtar med lite mellansnack plus att låtarna var en blandning av hits genom åren med början 1965 så föll det sig naturligt att mitt improviserade mellansnack med en blandning av låtar som jag gillar blev Blandat Svamlat. Blandat Svamlat tog sin början.

Sedan döpte jag om den här bloggen och hemsidan till samma namn, så de två orden har på så vis blivit en form av oregistrerat varumärke för min del.

Jag har nu kommit till nummer fyra, vilket alltså är ”Blandat Svamlat IV”. Men då programmet, eller föreställningen, blivit något helt nytt i och med nummer fyra, så är projektnamnet intakt som Blandat Svamlat IV, men programmet heter numera ”Kim Larsen på Svenska” eftersom jag gett mig fanken på att dels översätta Kims danska texter till svenska plus att jag även petat in mina ackordanalyser i anslutning till texterna. I och med så har jag även gjort följande

  1. Varje ackordbyte ligger på vokaler eftersom även toner måste ligga på sångtexters vokaler.
    Försök sjunga en skala på bokstaven ”T” så kanske du förstår.
  2. Eftersom varje sångrad då måste ha en synkron rad ovanför där ackorden ligger, så var jag tvungen att skriva texterna med typsnittet Courier som har den egenskapen att varje bokstav, och även blanksteg, tar lika stor plats både horisontellt som vertikalt. Alltså som en gammal mekanisk skrivmaskin. På så vis är det betydligt enklare att placera ackorden på exakt rätt plats i sången.

Någon kanske tycker att jag borde lära mig noter istället för mitt hemsnickeri. Kanske det, men det är faktiskt texterna som är det svåra för min del. Melodierna lär jag mig genom att lyssna på originalinspelningar och dom brukar fastna rätt fort. Men texterna…

Vi får se längre fram under året om jag publicerar mina nedtecknade och analyserade sånger någonstans på nätet. Men innan dess så ska jag bland annat uppträda med kortare versioner av Blandat Svamlat III i Grycksbo på ett äldreboende.

Kolla även evenemanget senare i vår via Kulturstugan i Märsta (21 maj). Just nu har jag nio översatta, nedtecknade samt analyserade låtar. Sju av dem är Kim Larsens kompositioner och två är skrivna av andra kompositörer men låtarna förknippas med Kim Larsen. Vilka låtarna är återkommer jag till längre fram i vår. Jag är medlem i Märsta Kulturförening och framför mina föreställningar helt ideellt. Inträdet går oavkortat direkt in i stugans verksamhet.

Jag har även, med hjälp av Martin spelat in en av Kim Larsens sånger vilken jag hoppas få tillstånd att publicera mer officiellt. Martin är min son som utbildats på SAE Institute i Solna enligt ”Audio Production Program”. Vi får se hur det blir med den saken, men spännande är det! Får jag nej så får jag hitta på något annat sätt att lägga ut min aptitretare till föreställningen i maj.

Roffe
@rigit