Bokmässan 2014

Förra året 2013 ”missade” jag bokmässan av någon anledning. I skrivande stund minns jag inte varför. Men i år bar det iväg.

Jag passade på att ta med fjolårets ”Guillou” med avsikt att få dit hans signatur i boken plus att det var dags att inhandla årets bok i serien/samlingen om 1900-talet.

Som synes av bilden så lyckades jag med konststycket att få mina två böcker signerade. Så här gick det till;

Efter att ha besökt Recitos monter samt morsat på två av bröderna på mitt bokförlag så gick jag vidare. På väg mot Piratförlagets monter så stannade jag till vid ett mindre förlags monter och fick ett rätt intressant samtal till livs. Ett samtal som kommer att få en fortsättning. Mer om det en annan gång.

Mitt i vimlet hos Piratförlaget, som dessutom jubilerar med 15 år i år, så baxade jag mig fram till hyllan med Jan Guillous böcker. Tar mitt exemplar samt vänder mig om för att gå till kassan och står då öga mot öga med Jan Guillou själv. Hyllan finns nämligen precis bredvid dörren in till förlagets lilla privata rum och Jan med fru är på väg in. Snabbt frågar jag;

– När ska du signera?

– Efter mitt scenframträdande, så ställ dig först i kön så kommer jag!

Sagt och gjort, så letade jag reda på platsen och ställde mig att vänta. Och se, ingen annan hade ställt sig där! Dessutom hade jag en utmärkt plats för att både se och höra intervjun om boken jag höll i handen.

När han sedan kom så frågade jag om han även ville signera förra årets bok, vilket han gärna gjorde med sin tidigare under året förlorade Mont Blanc-penna. Det hör till saken att Jan Guillous signeringskö troligtvis är Bokmässans längsta kö, så för att hamna först i den krävs både tur, skicklighet samt fräckhet och förslagenhet. Eller rutin om du så vill.

Därefter ser jag Mattias Boström vid ett eget signeringsbord. Han som skrivit ”Från Holmes till Sherlock”, en prisad faktabok om Arthur Conan Doyle och hans romanfigur Sherlock Holmes. Så jag fick med mig ett signerat exemplar av den nyutgivna pocketversionen. Det som va kul med det mötet var att han minns mig sedan tidigare bland annat från Twitter.

Så nu har jag börjat läsa en ny signerad bok inköpt på Bokmässan i Göteborg 2014.

Publicerad från WordPress för Windows Phone

Ett år av skrivande stiltje…

När man inte säljer sina böcker så bra så får man skaffa sig en “bisyssla”. Då denna Bisyssla visade sig ta mer tid i anspråk än vad jag räknande med. Att omskola sig till Taxiförare inom Taxi Stockholm visade sig vara både intressant och krävande. Så jag fick ta en paus från skrivandet och även bloggandet. Ännu en tid måste ägnas åt studier för att nå sista nivån som professionell taxiförare. Går sista kursen i oktober föregått av intensiva studier och några veckors välbehövlig semester.

Ska sätta plan B i sjön däremot, alltså att få ut åtminstone en barnbok via mitt kära bokförlag Recito. Första avstampet blir under bokmässan då jag ska prata med Sofie på Recito om hur vi ska gå till väga. Jag ger aldrig upp målet att även kunna titulera mig barnboksförfattare. Har ju redan sex färdigskrivna manus…

Guillos nya kommer den 5:e September. Titel: Dandy

Fortsättningen på Jan Guillous epos om 1900-talet kommer ut den 5:e September, lagom till bokmässan. Det blir som vanligt att hålla sig framme för ännu ett signerat exemplar av författaren själv. Det har blivit en tradition för min del och kommer att så bli om vi båda har hälsan och intresset vid liv.

Dandy lär handla om den tredje brodern som försvann till England och som dessutom var homosexuell. Ska bli mycket intressant att läsa om hur Jan formullerar hans liv.

Själv har jag ingen ny bok den här gången så det får bli lite snack om mina fyra återstående. Wordboken är som bekant slutsåld och någon ny upplaga blir det inte. Däremot ser jag fram emot att prata med Sofie på Recito som lovat illustrera mina barnboksmanus. Så till Bokmässan 2013 så har jag förhoppningsvis en och annan barnbok med på mässan.

I väntan på min tur på den lilla scenen

Roffe väntar på sin tur

I bakgrunden väntar jag på min tur att inta den lilla scenen. Kerstin Kristensson heter hon som pratar om sin bok.

Jag hade två framträdanden där jag mer showade än gick i klinch med innehållet i min bokserie. Av någon anledning så fick jag för mig att sjunga burleska visor, dels från ett Chalmersspex men även Hasse Alfredssons “Gammal man gör så gott han kan…”. Att läsa innantill eller prata från ett pratmanus ligger inte för mig på något sätt.

Ett annat infall var att slänga min Excelbok över axeln då jag beskrev hur det känns att få det första exemplaret av en egen nyutkommen bok i handen. Man ser på boken, luktar på den, slickar på omslaget samt öppnar och bläddrar lite i boken. Det var då jag utbrast…

– Fan, den här boken har jag ju läst en massa gånger! samt slängde den över axeln ner på golvet bakom mig.

Göran Rudbo 2Vid sessionen kl. 16:15 ser jag plötsligt en kändis som står och lyssnar. Inom några tiondels sekunder håller jag på att tacka honom för TV-programmet Dobbido… Tur att jag inte gjorde det för det var fel snubbe. Inte Lasse Kronér utan Göran Rudbo! Dessutom ser jag idag att Kronér inte längre är en del av trion. Göran Rudbo var där på grund av att hans mor gett ut en bok på Recito och skulle prata om den efter mig.

Efter en stund gick jag fram och tackade för att han lyssnade. Han svarade småskrattande att det inte var någon som helst tvekan om mitt budskap och mina böcker. Lite av en muntlig recension av mitt galna framträdande. Tackar för det!

Bosse Bildoktorn!

Trevligaste och roligaste mötet på bokmässan var Bosse Andersson mer känd från TV som Bosse Bildoktorn. Han hade ett litet bord där han förevisade sina två böcker om Whiskey. Jag tog mod till mig och frågade först om han var från Sävsjö för att sedan fråga om han kände Inger. (Jag utelämnar här hennes efternamn). Det visade sig att han visst kände eller känner Inger. Till saken hör att jag bor hos henne i samband med bokmässorna och har därmed promenadavstånd från hennes lägenhet till mässan.

Naturligtvis köpte jag hans bok om Whisky i Sverige med en dedikation till Inger. Bosse visade sig vara barndomskamrat med hennes bror och ställde dessutom frågor om Inger som medförde att det inte var någon som helst tvekan om Bosses och min gemensamma bekant. Sedan följde ett samtal av det mer personliga slaget mellan oss. Han är himla trevlig och kändes omedelbart som en kompis på någon sätt.

– Världen är bra liten, sa Bosse och hälsa Inger så gott från mig.

2011-09-23 14.57.27

Behöver jag säga att Inger blev himla glad för boken…

Årets trofé från bokmässan

Jan GuillouMin vana trogen och ett av målen med bokmässan är att köpa Jan Guillous senaste bok samt åter få den signerad av mäster själv. I år gick det fort! Han stod vid ett bord och signerade när jag kom dit på fredag förmiddag. Snabbt snodde jag åt mig hans bok, Brobyggarna, betalade och ställde mig i kön. Följande lilla dialog utspelade sig.

– Till vem är boken?
– Till mig, skriv Roffe!
– Ok, vad ska det stå mer?
– Förra året skrev du, ”är DU här igen”, sa jag och garvade lätt.

Eftersom jag inte hade någon idé så sa jag sen
– Skriv ”Det börjar bli tjatigt det här”
– Nej, det kan jag inte skriva, sa Jan och skrev istället
”Till Roffe än en gång från Jan Guillou”
– Det va bra! sa jag och menade det!

Sen kunde jag inte låta bli att säga följande
– Jag tycker att du ska ha Nobelpriset i litteratur!
– Det skulle just se ut det, kom det snabbt innan han tog sig an nästa beundrare.

Jag gick vidare och kollade om Katerina Janouch fanns på plats eftersom min sambo gillar hennes böcker och fick en signerad förra året av mig. Men hon var inte där så jag strosade vidare.

Funderade på Jans sista replik och började smågarva för mig själv. Det låg nog mer i vad han sa än jag då insåg. Jan Guillou klädd som pingvin, bugandes för överheten Kungen på scenen i konserthuset… Jo, det vore en syn för ögat… 😀 Gammal ”rödgardist” som han faktiskt var en gång i tiden, ha ha ha…

Men jag anser fortfarande att han redan är värd priset! Om han hinner med projektet med att skriva om hela 1900-talet så kanske han gör sig förtjänt att priset även utanför hans nuvarande beundrarskara där jag är en av dem. Den som lever får se…

Hans förra bok om hans skrivande liv är oerhört bra. För min del så fick jag via boken veta mer om min tid som iakttagande 50-talist om vad 40-talisterna egentligen hade för sig under vår gemensamma samtid. Bara den boken är enligt min mening ett argument för att han ska få Nobels pris i litteratur. Läs gärna min recension av den boken.