När jag nu testat att köra några kombinationer av delade skärmar i både min Sony Xperia och i min Lenovo 10″ surfplatta så kan jag såhär långt se att Sonys anpassningar av denna androida funktionalitet är avsevärt mycket bättre och enklare att hantera än i andra androida telefoner eller surfplattor.
Det hela beror nog på att Sony från början lyfte fram delad skärm som en av finesserna med skärmformatet 21:9 på sina telefoner, ett format som dessutom är filmbolagens Widescreenformat. Sony är ju en av världens största filmproducenter.
Jag ser att stödet för delad skärm i Sony Xperia är ordentligt utbyggt och fungerar oerhört bra. Det var därför som jag tidigare drog slutsatsen att Sony var ensamma med delad skärm. Sony har helt enkelt tagit hand om tekniken med delad skärm på ett föredömligt sätt.
Utöver tekniken med delad skärm så är det långsmala formatet även gjort för att köra appar med en hand. Det som många söker lösningen på när de väljer att skaffa mindre smartphones typ iPhone SE.
Alternativet vikbar skärm
Vitsen med den i sammanhanget nya tekniken med vikbar skärm känns därför helt onödig. Vad ska man med en sådan klump till när det redan finns smäckra Sony Xperiatelefoner som även de kan köra två samtidiga appar på ett smidigt sätt. Det måste väl vara ett av målen med vikbar skärm på telefonen?
Är man med vikbara skärmar även ute efter bredare rikare webbappar så finns ju sedan länge större surfplattor som komplement till telefonen.
Blandat Svamlat 