Begreppet ”app” är ju helt rätt!

Även ur ett historiskt stor­dator­pers­pektiv! Men då får jag som en gammal räv inom IT-branschen tänka till ett par varv.

Det var i efterdyningarna av mitt förra inlägg som jag började fundera på om jag tänkt rätt. Så för att du skall förstå mitt sätt att tänka i just det här ämnet så behöver jag först visa en bild på vad en app i min telefonen kan göra, nämligen min WordPress-app.

WordPress-appens funktioner

Summa sumarum ser du 18 delar både lodrät och horisontellt av vad WordPress-appen låter mig utföra på min blogg och hemsida.

I stordatormiljön förr om åren va dessa 18 delar program, där ingången till respektive program va en så kallad transaktion på en ointelligent terminal som var nät­verks­ansluten till en stordator typ IBM 360.

Precis som i den här mobilappen så körde man en transaktion i taget beroende på vad man ville att stordatorn skulle utföra. Resultatet av transaktionen lagrades då i en databas. Stordatorn och databasen fanns då i en datorcentral någonstans i världen.

Samlingen av dessa transaktioner och program som tillsammans uppdaterade den gemensamma databasen benämndes applikation!

En stordator som hanterade ett antal applikationer kallades för system och totalt kallades det hela för stordatormiljön.

Nåväl! Tiden har sin gång och datorer blev mindre och mindre samt kraftfullare och kraftfullare. Till slut blev samlingen så pass liten och kraftfull att de fick plats i en så liten manick som en telefon.

Så slutsatsen jag drar är att begreppet app är rätt även om begreppet krympt från applikation till att bara heta app. Men som sagt var appen är idag egentligen två, webbappen och mobilappen!

Men snart finns det nog bara en app som körs antingen lokalt i telefonen eller över nätet på en server och vi användare har ingen aning om appen är en webbapp eller en mobilapp.

Vart tog då databasen vägen? Hmm, var den finns är det nästan ingen som funderar på idag. I telefonen eller ute på nätet? Som sagt var, vem bryr sig, så länge det fungerar!

Tanken svindlar!

Från att ha programmerat med hålkort med start 1973 via begrepp som TSO, MCS och rent av CMS, datacenter i Köpenhamn och massor av kollegor inom SAS Data till att jag sitter här med min Sony Xperia 10 II i vänster hand och skriver på skärmen genom att svepa med högra handens tumme över skärm­tangent­bordet.

Vad jag påstår är att det vi gjorde under 80- och 90-talen gör jag idag med vänstra handen och högra handens tumme!

Snacka om utveckling!